Livet är vad du gör det till.
Det finns ingen annan som bestämmer över vad som ska hända mer än du.
Och du ansvarar själv för vad som händer, vad du gör och vad du bestämmer dig för.
Allting är upp till dig nu, det är så det fungerar här i detta bistra vinterland.
För i Stockholm är du ensam mot mängden; alla drar åt varsitt håll.
Här finns allting från kariiärsträvande män och kvinnor till samhällets mest utsatta och bortglömda. Allting kan hända här, och ibland är jag rädd.
Rädd för vad som kan hända, rädd för saker som händer människor varje dag.
Detta är långtifrån som hemma, för i Sölvesborg känner alla varandra, men det gör man inte ens i de minsta förorterna här.
Din vilja bestämmer över hur långt du kommer, för här finns ingen som pushar dig.
Du måste själv vilja för att ens komma upp ur sängen.
Du måste själv vilja andas, för det är ingen som hjälper dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
lärorika texter du skriver johanna..bättre än min blogg. min är bara fesen rätt ut sagt. klagande osv. inget kul alls...men jag är så trött, vilket är en dålig ursäkt.
Skicka en kommentar